När den fullständigt enastående driftige biologen Craig Venter's hela genom - den fullständiga DNA-sekvens som utgör arvsmassan - publicerades år 2007, skämtade hans belackare om de fantastiska möjligheter detta innebar för sökandet efter generna för "anti-socialt beteende" och "storhetsvansinne".
Craig Venter, lika ryktbar som beryktad, är otvivelaktigt en molekylärbiologins och genetikens spektakulära världsstjärna. År 1998 utmanade han och hans företag Celera det offentligt finansierade mega-projekt som syftade till att kartlägga människans fullständiga genom: Human Genome Project, som initierats redan i början av 1990 men som avancerade mycket långsamt.
Venter deklarerade frankt att hans företag ämnade göra samma sak till en bråkdel av kostnaden och dessutom bli klara snabbare. Det var en utmaning som vid kapplöpningen mot Sydpolen - en tävling mellan två världar. Här, mellan ett litet privat företag och en tungrodd organisation, mellan två olika synsätt och två olika metoder.
Det offentliga initiativet finansierades av United States department of Energy och U.S. National institute of Health och leddes av ett internationellt consortium som lade ut uppgiften på forskargrupper över hela världen. Nyheten om konkurrensen från Celera Genomics snabbade på proceduren avsevärt, särskilt som Venters företag uttryckte avsikten att patentera gener och sekvenser samt skydda kartläggningen och karaktäriseringen av viktiga strukturer med hjälp av "Intellectual Property"-lagstiftning.
Bara dagar innan Celera kunde publicera sitt arbete publicerade University of California, Santa Cruz (UCSC) den 7 juli 2000 en första version av människans genom, helt fritt, på sin sajt UCSC Genome Bioinformatics. Ett viktigt slag om den fria informationen var vunnet.
UCSC's motto: Fiat Lux - Let there be light
#6 (oktober 2024): mest om böcker
2 månader sedan