"The debate centers on whether it is more 'neutral' to let consumers reach all Internet content equally or to let providers discriminate if they think they'll make more money that way."
På Internet råder en meritokrati, konstaterar Wu; dvs. på ett fritt Internet premieras den om erbjuder de bästa produkterna. Kort sagt en fungerande marknad. Avsteg från principen om Nätets neutralitet skulle däremot sätta marknaden ur spel. Det skulle skapa en antimarknad, eller enligt Wu, en "planekonomi". Eftersom Internet är en infrastruktur jämför Wu med landets system av motorvägar:
"And if highways really did choose favorite brands, you might buy a Pontiac instead of a Toyota to get the rush-hour lane, not because the Pontiac is actually a good car. As a result, the nature of competition among car-makers would change. Rather than try to make the best product, they would battle to make deals with highways."
Lönsamma affärsöverenskommelser skulle därmed premieras framför innovation.
Principen om infrastrukturens neutralitet har varit rådande sedan 1600-talet, betonar Wu, eftersom denna tjänar allmänintresset och i förlängningen hela nationen och dess ekonomi. Han medger att det kortsiktigt finns pengar att tjäna i att "blockera, godtyckligt diskriminera och välja favoriter", men dessa vinster är kortsiktiga och alltför lika "Tony Soprano's" visioner för att det skall vara acceptabelt.
Stötandet och blötandet av Telekompaketet i Europaparlamentet är i grunden en strid om Nätets neutralitet.
Det är därför djupt oroande och otillfredställande att de inblandade aktörerna vill besluta i denna fråga utan att medborgarna i Europa får insyn i processen. När inte ens Erik Josefsson får fram information ljuder en tydlig varningsklocka.
