Franska högerpolitiker och företrädare för underhållningsindustrin legitimerar ofelbart införandet av Europas mest repressiva internetlagar - enligt uppgift riktade mot "fildelning" - genom att hänvisa till exemplet Sverige.
Intresseorganisationen SNEP (Syndicat National de l'édition Phonographique) skriver till och med på sin sajt att "En reglering av Internet fungerar: Sverige är beviset".
Slutsats: "Det är följaktligen mer än angeläget att strafflagen till skydd för litterär och konstnärlig egendom antas, så att det lagliga utbudet av musik on-line äntligen får en verklig chans att utvecklas i vårt land." I Sverige, menar man, ökade nämligen den digitala försäljningen med 78% efter det att Ipredlagen införts.
Tidskriften Le Point poängterar dock att "vissa observatörer" inte delar SNEPs analys utan menar att den uppgivna försäljningsökningen beror på introduktionen av tjänsten Spotify - samt att siffrorna inte ens speglar den svenska marknaden utan (den svenska) plattformens globala försäljning.
Det franska hadopi-alibit är alltså högst tvivelaktiga uppgifter, som redan från början ifrågasatts av t ex professor Roger Wallis från KTH. Dessa siffror tycks även avrundas uppåt - kraftigt - i den franska debatten.
Marcin de Kaminski skriver på Cybernormer: "Som komplement till den delen av diskussionen kan det därför vara intressant att vänta in nästa del av Cybernormers stora undersökning om ungdomars fildelningsvanor. Då kommer vi kanske kunna dra något fler paralleller mellan lagändringar och faktiskt beteendeförändring."
#6 (oktober 2024): mest om böcker
1 månad sedan