Men, konstaterar hon, Hadopi tycks redan vara en överspelad historia: "Alla har gått vidare till andra saker", säger ledamöter i parlamentet och omröstningen tycks ses som en formalitet.
Lagförslaget kommer att röstas igenom imorgon. Lagen kommer därefter, då den genomgått förändringar i Nationalförsamlingen efter det att Senaten röstade igenom den, att formuleras om, och denna kompromiss kommer i sin tur att underkastas en ny omröstning den 22 september.
Lagen kommer sedan att dras inför Författningsdomstolen, le Conseil Constitutionel och lagens dekret inför le Conseil d'État, regeringens högsta rådgivande administration. Där kommer de verkliga besluten fattas.
(Ordföranden för lobbyistorganisationen SNEP och tillika vd för Sony France, Christophe Lameignère, försökte visserligen kasta litet bensin på elden häromdagen med en klockren Godwin-point: "De där människorna [motståndare till hadopi-lagen] skulle ha sålt smör till tyskarna under kriget!".)
Följande har hänt:
Denis Olivennes, vd för mulimediaföretaget Fnac, får i uppdrag att utreda hur illegal fildelning skall bekämpas - och hur det legala alternativet skall utvecklas. Hans rapport ligger till grund för hadopi-lagen i dess första version.
Den 23 novembre 2007, undertecknas en överrenskommelse i Élyseepalatset, mellan internetoperatörer och företrädare för underhållningsindustrin, vilket Sarkozy ser som "ett avgörande ögonblick för en kommande civilisering av Internet".
Detta går dock inte fort nog: I maj 2008 påpekar Hervé Rony, vd för lobbyistorganisationen SNEP att det "inte är acceptabelt, efter allt personligt engagemang från republikens president, att lagtexten inte tas upp till behandling förrän i höst". Trots kritik från CNIL (Commission nationale de l’informatique et des libertés), myndigheten som övervakar personlig integritet i den digitala eran, samt le Conseil d’Etat och ARPEC (l’autorité de régulation des télécoms), så läggs lagförlaget - le projet de loi Création et Internet - fram för ministerkonseljen den 18 juni 2008.
Dock röstas förslaget inte igenom i Senaten förrän den 30 oktober, och av Nationalförsamlingen, i all hast, den 2 april 2009.
Så kommer då den 9 april - dagen då socialisterna gömde sig bakom Nationalförsamlingens draperier och oväntat, chockartat, fällde lagen i sista minuten med 21 röster mot 15. "Halleluja! Det är ett parlamentariskt mirakel!" utbrast Christian Paul (Parti Socialiste). "En patetisk commedia dell’arte-föreställning", förargade sig kulturminister Albanel.
Den 13 maj är dock lagen tillbaka och röstas igenom.
Så, den 10 juni fäller Författningsdomstolen avgörandet: Lagen är till stor del oförenlig med den franska konstitutionen - och den nedgörs på ett förödande vis. De Vise berövar den administrativa instansen HADOPI all rätt att utfärda sanktioner, som dessutom bedöms vara oproportionerliga.
Men framför allt: Författningsdomstolen definierar indirekt tillgången till Internet som en fundamental fri- och rättighet.
Regeringen ger sig inte. Man stadfäster de delar av lagen som Författningsdomstolen lämnat intakta och föreslår nya sanktioner, samt introducerar en domare i slutet av processen - Hadopi 2. Den juridiska processen, i snabbvarianten ordonnance pénale, medför dock att artister inte kan kräva skadestånd. Oj. Nytt tillägg.
I början av juli godkänns denna juridiska Balrog av Senaten. Vänstern dränker Nationalförsamlingen i motioner som uppskjuter omröstningen tills efter sommaren. Tills imorgon.
