Skampåle III - samt krigs- och våldsmetaforer

Ytterligare fem samhällsfiender hängs idag ut i Numérama.

Samma sajt rapporterar också om hur en arbetslös, ensamstående kvinna i USA dömts att betala 2 mljoner dollar till RIAA, för att ha laddat ner 24 sånger.

Vi måste helt enkelt inse att ovanstående personer gjort sig skyldiga till de värsta brott västvärlden känner.
Svensk polis prioriterar dessa brott.
Undantagslagar skrivs för att komma åt denna typ av kriminalitet till varje pris. Storföretag, det allra mest skyddsvärda i våra samhällen, ges rätt att agera polis, skicka hotbrev, idka utpressning och tränga sig in hos människor.

För övrigt, angående det beryktade filmklippet med Antipiratbyråns jurist: Tillslaget skedde uppenbarligen vid fel tidpunkt. Folk var vakna, om än överrumplade. Denna typ av ingripanden skall, enligt beprövad erfarenhet, ske i gryningen, då folk är som svagast, mest förvirrade och bjuder minst motstånd. Ett tips.

Frankrike vill upprätta undantagsdomstolar och återinföra en medeltida syn på rättsskipning: Du är skyldig tills du bevisat motsatsen - en syn på rättvisa som ingen rättsstat förfäktat på hundratals år.

Allvarligt talat, vi måste inse följande: Dessa människor som bekämpar ett fritt Internet - med sin arsenal av alltmer ointressanta alibin - sneglar på diktaturer och ser dem som föredömen.
De föredrar dessa diktaturers kontroll och ordning eftersom den gagnar dem personligen.
De är likgiltiga inför demokratiska värden eller bekämpar dem aktivt. De skulle entusiastisk tjänat vilket historisk diktatur som helst.
De har stora ekonomiska och samhälleliga resurser. De har, vilket gång på gång kan konstateras, hela det etablerade samhällets institutioner på sin sida.

De har dock en svaghet: De saknar moral.

Detta är en svaghet eftersom deras kamp inte drivs av övertygelse, utan av girighet och maktlystnad. Deras förkämpar är legoknektar. Och ingen stormaktsarmé oavsett resurser har någonsin besegrat en motiverad gerilla som känner terrängen.

Scen ur Gudfadern II:
Michael Corleone besöker sina businesspartners på det förrevolutionära Kuba. Kuba är ett paradis: regeringen är vänligt inställd och den amerikanska maffian ser fantastiska affärsmöjligheter och obegränsade möjligheter till expansion.

Dock: på vägen till mötet bevittnar Michael Corleone ett attentat som gör honom fundersam. En revolutionär utlöser en bomb och drar med sig två poliser i döden. När han rapporterar om det han sett, skrattar hans kollegor och viftar bort hans farhågor: Hur skulle dessa personer kunna utgöra ett hot?

Corleone är dock en intelligent man. Han inser, att vad dessa personer har, är det farligaste vapnet av alla. De har en övertygelse. Och han konstaterar kort:
- They can win.

Oscar Swartz länkar till Correns ledare, i vilken skribenten verkligen hoppas att de flesta röstade på (PP) för att få ladda ner film och musik gratis. Altternativet är nämligen värre: "de ideologiska piratpartisterna skrämmer".

Jag har aldrig fildelat. Spooky.

Trevlig midsommar!