Analog blindhet

Via Sagor från Livbåten hittar jag Joakim de Leeuws artikel i Computer Sweden. De Leeuw är innovation manager på SEB, vilket banken borde uppskatta, eftersom han insiktsfullt talar om den digitala världen som en kultur med en helt ny världsbild och helt nya utgångspunkter - och egna urinnevånare: Homo Digitalis.

Han listar ett flertal skillnader mellan den analoga och den digitala världen, och avslutar med:
När det gäller fildelning gör vi misstaget att göra det till en moralfråga. Det är det inte, det är en kulturfråga. Så där kan man hålla på.
Företag som vill fortsätta vara framgångsrika måste anstränga sig till det yttersta för att förstå, acceptera och anpassa sig till den digitala världsuppfattningen. Kunder och medarbetare kräver det. Det handlar inte om teknik, utan om kultur.

De Leeuw har uppenbarligen förstått att framgång inom ett paradigm inte garanterar framgång i ett nytt, för ett företag som inte kan anpassa sig när skiftet inträder.

En analys som helt ignorerar det digitala perspektivet i en diskussion där detta är en av polerna, hamnar med nödvändighet fel.
The Economist lyckas få den franska oppositionens motstånd mot hadopi-lagen till att bli en fråga om "anti-sarkozysm", dvs en personlig och oresonlig motvilja mot presidenten.

Den slutsatsen är lätt att dra om man helt utesluter kärnan i motståndet: nätpolitiken; som inkluderar frågor om frihet från övervakning, personlig integritet - kort sagt: hela den digitala verkligheten, hela företeelsen Internet.

Då kan man skriva:

WHEN President Nicolas Sarkozy introduced a tough law earlier this month to cut off internet access for those who illegally download music and films, it ought to have appealed to France’s arty left. It has long cherished the “French cultural exception”, the idea that culture has a special value and needs protection.

French singers and actors urged the opposition Socialists to back the law. In the end, though, the Socialists voted against it, as did the Communists and Greens. And many did so because of their antipathy to the man who devised the law: Mr Sarkozy. “Systematic anti-Sarkozysm can make us lose our common sense,” commented Jack Lang, a former culture minister and the only Socialist deputy to vote in favour.

Motståndet mot hadopi-lagen koncentrerar sig, enligt denna analys, kring ett tomrum. Denna bild av verkligheten utesluter så mycket att den i realiteten är en förfalskning.

Det är förvånande att The Economist lider av en sådan uppenbar, kulturellt motiverad blindhet inför den digitala världen - som kommer att stå i centrum för den nya ekonomin.