Förlaget heter Smartnovel och de säger sig kunna skapa åtrå efter pappersböcker genom att väcka aptiten i mobilen.
Följetongen var populärt under 1800-talet och ställde vissa specifika krav på formen; bland annat en viss längd på varje avsnitt, samt dramatik och spännande slut som väckte begär efter nästa.
Att pressa in ett konstnärligt uttryck i en sträng form är inget nytt; det har skett i många olika versioner, från franskklassicism till Dogma-film.
Författaren Didier van Cauwelaert såg inga problem att anpassa sig till följetongsformen, för att pröva utgivning hos Smartnovel i enlighet med deras nya idé.
Denna allians mellan modernitet och tradition förförde mig, berättar han; dessutom kunde jag återknyta med en genre som jag älskar.
Nu börjar fler förlag visa intresse. Smartnovels ansvarige, Charles Fitoussi, berättar: "Lorsque nous rencontrons les éditeurs, nous les mettons en garde afin qu'ils ne réitèrent pas l'erreur commise par l'industrie musicale qui n'a pas su saisir l'opportunité du numérique. Selon moi, tous les supports peuvent cohabiter."
"När vi träffar förläggare varnar vi dem för att begå samma misstag som musikindustrin som inte förstod att gripa tillfället i och med den nya tekniken. Enligt mig kan alla dessa former samexistera."
Van Cauwelaert delar samma övertygelse: "Après avoir lu quelques épisodes, de jeunes lecteurs m'ont dit qu'ils attendaient à présent la version papier. Il n'y a donc aucune crainte à avoir face aux nouvelles technologies. Grâce à elles, on peut récréer un désir de lire et une attirance pour l'objet livre. Mais dans tous les cas, on ne peut plus les ignorer."
"Efter att mina unga läsare läst några avsnitt sade de till mig att de nu längtade efter pappersutgåvan. (...) Tack vare [den nya teknologin] kan man återuppväcka lusten att läsa och ett intresse för boken som objekt."
Man vill fortfarande äga de objekt man älskar. Men bara dem.
