Enligt Le Monde har den nyligen avsatta kulturministern Christine Albanels fall from grace varit förebådat åtminstone sedan i januari.
Le Conseil Contitutionnels förkastande av hadopi-lagen var alltså inte dödsstöten för kulturministern - inte heller för lagen, som det visat sig.
Däremot saknade hon de kvaliteter presidenten ville se hos sin kulturminister; hon saknade verklig anknytning till kulturens värld, var inte "känd" och visade sig vara ett svagt kort, politiskt och retoriskt.
Förutom att hon saknade "entusiasm i sin ämbetsutövning", som en källa i Élyséepalatset väljer att uttrycka det.
Frédéric Mitterand har däremot dessa kvaliteter; författare, filmskapare, intellektuell, välkänd kulturprofil - t o m känd från tv, som programledare. För övrigt med ett karaktäristiskt sätt att tala: hans "bonsoir" (godkväll) blev till ett nasalt "bonsoääär", lätt att karikera.
Frédéric Mitterand är givetvis även en Mitterand: brorson till den ende socialistiske presidenten under den Femte Republiken, något som inte saknar symbolvärde.
Sarkozy håller på att bli en ny man. Under inflytande av sin hustru, hävdar Le Monde.
Presidenten visar i alla händelser en uppenbar vilja att odla en ny, mer kultiverad och intellektuell image - vilket fått de elaka litteraturmänniskorna i BibliObs att fråga sig: "Sarkozy finira-t-il à l'Académie?" "Kommer Sarkozy att sluta i Akademien?"
Borta är den man, konstaterar BibliObs, som sade sig vara en stor beundrare av Stallone och som fnös åt La Princesse de Clèves - nu lägger han en bok av Zolà på bordet! "Hälsad vare Madame Sarkozy-Bruni!" ironiserar tidskriften, och uttrycker glädje över att statschefen inte längre vill tas för en oxe.
- Litteraturvärldens folk måste verkligen hata Sarkozy.
Att vilja knyta personer som Frédéric Mitterand till sig är helt tydligt ett led i denna utveckling.
Där hade hon ingenting att komma med, Christine Albanel, trots att hon varit talskrivare åt Chirac i 15 år.
Dessutom hade även hon en språklig lustighet för sig: hon uttalade "en effet" (verkligen, sannerligen) som anéfé - något som internauts tagit fasta på och drivit med i oändlighet. På Nätet har hon till och med systematiskt gått under namnet Anéfé. Nu tänker hon på hur hon uttalar det, berättar hon och skrattar. Alltid något.
#6 (oktober 2024): mest om böcker
1 månad sedan