Idén att kunden bör betala vad denne tycker varan är värd, på resturanger och i klädbutiker, sprider sig och gör succé mitt i den ekonomiska krisen. Vad är nu detta för konsumtionsmodell? Och hur kan den vara lönsam?
Faktum är att systemet får folk att konsumera mer. Det är således lönsamt. "Ça a eu un effet détonateur pour remplir la salle" "Det har haft en explosiv effekt när det gäller att fylla lokalen", utbrister Nicole Barthélémy, resturangägare i Marseille. Kunder betalar mellan 7 och 10 euro för en meny som är värd 16, förklarar hon, men de beställer in mer drycker och de kommer tillbaka andra dagar, och under kvällstid.
Exemplen är många inom resturangbranschen. Man säger sig vara förvånad över kundernas generositet och vittnar om att dessa ibland väljer att betala mer än ordinarie pris och man konstaterar att kunder som annars inte gått på restaurang, dyker upp.
Även modebranschen tar till sig samhällsfenomenet. Online-shoppen BrandAlley vill, enligt vd Sven Lung "visa kunderna förtroende och tror att de är med på noterna" även om de räknar med att då och då sälja till underpris. Och han tror att idén kommer fortsätta spridas.
Slutsatsen är enkel: Det lönar sig även i verkligheten att inte utgå från att kunder är en tjuvaktig pöbel eller - ännu värre - meddela dem detta.
Finns det då motståndare till ett system som verkar gynna alla? Givetvis. The usual suspects.
Gérard Atland, ordförande för Conseil du Commerce de France är skeptisk. "Kunden bestämmer redan priset genom att välja plats och dag för sitt inköp", menar han. Dessutom ser han en fara i att konsumenten betalar för mycket.
Franck Lehuédé, projektledare på Crédoc, ett centrum för studier av levnadsförhållanden, ser tvärtom en fara i att kunder betalar för litet. Han fastslår: "Ce n'est pas au consommateur de fixer le prix. Chacun son rôle." "Det är inte upp till konsumenterna att bestämma priset. Var och en har sin roll."
Detta eftersom kunderna inte har någon verklig förståelse för vad en produkt verkligen kostar och därför tenderar att undervärdera den. Däremot anser han metoden vara bra för att väcka uppmärksamhet, men den kan, enligt hans bedömning, "verkligen inte bli någon modell" för konsumtion.
