Munkavle

För 30 år sedan bildades, mycket förutseende, en oberoende myndighet med uppgift att bevaka individens fri- och rättigheter i den digitala eran: La Commission Nationale de l'Informatique et des Libertés (CNIL).
Regeringen är sedan dess i lag tvingad att rådfråga denna myndighet inför varje åtgärd som kan anses falla under CNILs ansvar, ett kriterium som hadopi-lagen uppfyller med råge.
Regeringen kan dock välja att hemligstämpla myndighetens svar - vilket är exakt vad som skett i detta fall.

CNIL har alltså förhindrats att uttrycka sig offentligt, men deras omfattande kritik mot förarbetet till hadopi-lagen läckte till pressen redan i november 2008, och publicerades i La Tribune.

Nu har myndigheten publicerat årsrapporten för 2008, och trots att den fortfarande är "tystad" låter man kritiken klart framskymta i rapporten (pdf), både mot lagen och mot regeringens kontroll av CNIL.

På sidan 20 i rapporten återges en intervju med Emmanuel de Givry, en jurist knuten till CNIL. På frågan om det inte är besvärande att regeringen kan förhindra att myndighetens uppfattning offentliggörs, svarar han: "Cette situation est très clairement insatisfaisante ; c’est la raison pour laquelle une proposition de modification de la loi est évoquée dans la conclusion de ce rapport. En effet, la CNIL n’a pas été en mesure de s’exprimer sur le texte soumis au débat parlementaire puisqu’elle s’est trouvée dans l’impossibilité de s’appuyer sur sa délibération pour étayer son argumentation. Une telle situation génère donc incompréhension et approximation car nombre d’intervenants se référent à ce qu’ils pensent être l’avis de la CNIL sans en disposer réellement". "Denna situation är helt klart otillfredställande; därför föreslår vi också, i vår sammanfattning, en ändring av lagen. Som sagt, CNIL har inte kunnat uttrycka sig angående den text som lagts fram för parlamentet eftersom myndigheten inte har tillåtits stödja sig på sin utredning. Denna situation har lett till missförstånd och gissningar, då många debattdeltagare har refererat till vad de tror är CNILs uppfattning, utan att ha tillgång till den."

De Givre konstaterar också att förarbetet till texten, som CNIL bedömt, skiljer sig från den slutliga versionen - just tack vare den kritik CNIL framfört.
"Par exemple, dans l’avant-projet, l’HADOPI pouvait demander aux fournisseurs d’accès de filtrer les contenus, ce qui présentait un risque d’atteinte à la liberté d’expression, que la CNIL avait souligné. Or, dans le nouveau texte soumis aux assemblées, il est désormais prévu que seule l’autorité judiciaire peut ordonner aux fournisseurs d’accès de procéder au filtrage des contenus".
"Till exempel, i förarbetet till lagen kunde HADOPI kräva av internetleverantörer att filtrera innehållet, vilket innebar ett hot mot yttrandefriheten, vilket CNIL underströk. Följaktligen, i den nya text som lagts fram för parlamenten, tillåts bara juridiska instanser beordra filtering."

"En förbättring", konstaterar de Givre.

De ville gå mycket längre.