De tusen registrens land, del 2

Lag, ordning och framför allt säkerhet, är president Sarkozys ledord.
Särskilt märkbart blev detta under hans tid som inrikesminister då han i den inrikes säkerhetens namn genomdrev ett flertal hårda lagar som kraftigt utökade polisens och det paramilitära gendarmeriets befogenheter. Allt under omfattande protester.

Parti Socialiste fördömer i en kommuniké (21/5-09) Sarkozys "maximala instrumentalisering av säkerhetsfrågorna" och resultatet av den hittils sju år långa period, under vilken Sarkozy infört den ena drakoniska lagen efter den andra - utan att för den skull få ner brottsligheten.
Sedan 2002 har Sarkozys politik resulterat i 23 nya lagar som definierar och sanktionerar olika former av kriminalitet.

Mest kritiserade är LSQ (Loi sur la sécurité quotidienne, Lagen om säkerhet i vardagen), LSI (Loi pour la sécurité intérieure, Lagen om inrikes säkerhet) och Perben II (Loi du 9 mars 2004 portant sur l'adaptation de la justice aux évolutions de la criminalité, Lagen av den 9 mars 2004 rörande rättsystemets anpassning till kriminalitetens vidareutveckling).

Alla dessa lagar har också utökat ansvarsområdet för FNAEG (Fichier national automatisé des empreintes génétiques, Det nationella automatiserade registret över genetiska fingeravtryck) - ett DNA-register som kontinuerligt fylls på med DNA-prover tagna från individer av allt mer banala skäl. Vägran att frivilligt lämna ett DNA-prov har kriminaliserats.

Genom ett dekret 2008 skapades så registret EDVIGE Exploitation Documentaire et Valorisation de l'Information Générale - ett polisregister över personer och grupperingar som på någon grund (exempelvis politisk, religiös eller facklig tillhörighet) kunde antas innebära ett hot mot rikets säkerhet. Ett register grundat på misstankar, som dessutom kunde tillåtas innehålla känslig personlig information rörande en persons hälsa, politiska åsikter, världsåskådning eller sexuella preferenser.
Dock: en våg av vrede och protester tvingade regeringen att dra tillbaka dekretet och omarbeta det kraftigt.

Men samtidigt föddes registret CRISTINA; Centralisation du Renseignement Intérieur pour la Sécurité du Territoire et les Intérêts NAtionaux, Centralisering av inrikes upplysningar för territoriell säkerhet och nationella intressen, vars innehåll rör rikets säkerhet och därför är hemligt.

Att i detta klimat och med en person som Nicolas Sarkozy, tala om vikten av ett fritt Internet faller på sin egen orimlighet. För en person med presidentens läggning och agenda måste förekomsten av ett Nät som inte är underställt statlig kontroll förefalla närmast outhärdlig.

Sarkozy vill göra på Nätet det han redan gjort i verkligheten.