Moulinsart, Tintin och den onde engelske upphovsrättsinnehavaren

Moulinsart, som förutom slottet i seriealbumen om Tintin även är namnet på det företag som äger rättigheterna till Hergé's verk, är numera ökänt för sin vana att angripa och låta åtala tintinofiler som man anser gör intrång i upphovsrätten. Ledaren för detta aggressiva korståg mot trogna beundrare är engelsmannen Nick Rodwell, som erövrade rättigheterna genom att gifta sig med Hergés änka. Nyligen dömdes författaren till en bok som hyllade Tintin till dryga böter, på 40 000 euro.

Rodwells metoder har utlöst ett krig mellan å ena sidan tintinologer och tintinofiler, som vill använda material inom ramen för "fair use" - som detta definieras av Bernkonventionen - och å andra sidan Rodwell som uteslutande vill tillåta användning i för Molinsart lukrativa sammanhang.
Fyra journalister har vid upprepade tillfällen angripit rättighetsinnehavaren i pressen för hans sätt att förvalta Hergé's arv, något som resulterat i de mest rabiata och osmakliga personangrepp på Rodwells nu stängda blogg.

Exempelvis anser sig denne se förklaringen till två av journalisternas "hat" mot hans person i deras "familjetragedier" - vilka han dock inte vill sänka sig ner till att avslöja (skrivet på franska), för att några rader ner göra just detta, på engelska; "Both go home every evening to be confronted by a child who is autistic". Och så på franska, den psykoanalytiska tolkningen: "Si on se passionne pour un sujet -Tintin, en l'occurrence- et que l'on ne peut partager cela avec votre fils, on doit se retrouver immensément frustré… et on se cherche un bouc émissaire.", "Om man har ett passionerat intresse för något - Tintin, till exempel - och man inte kan dela detta med sin son, måste man bli enormt frustrerad...och man söker en syndabock."

En fransk medarbetare försökte mildra intrycket: "N'oublions pas qu'il est anglais, et que la perception anglophone des libertés de presse et d'expression est sensiblement différente de celle du continent.", "Låt oss inte glömma att han är engelsman, och att den engelskspråkiga världens syn på yttrandefrihet och pressfrihet skiljer sig mycket från den på kontinenten."

"Om han med det menar att den hänger sig åt våldsamheter i namn av det kommersiella imperativet, är vi eniga med honom", avslutar BibliObs, med tydlig avsmak.