Institut National de Recherche en Informatique et Automatique (INRIA, det franska nationella institutet för datavetenskaplig forskning) vill rita om Nätets arkitektur för att ge bättre skydd för integriteten; Microsoft uppmuntrar anonyma transaktioner, medan man vid universitetet George Washington i Seattle försöker utveckla självförstörande data.
Affärstidningen Les Echos uppmuntrar sina läsare att surfa anonymt med hjälp av Tor (www.torproject.org) - samt att systematiskt ljuga och lämna felaktiga uppgifter överallt där detta inte är olagligt.
Båda forsknings- och affärsvärlden engagerar sig alltmer i problemet med att personlig information tillgängliggörs på Nätet. Politiker som Nathalie Kosciusko-Morizet och Yves Détraigne vill se en rätt att utplåna egna uppgifter, en rätt till glömska - vilket är en mycket bra princip, enligt Peter Fleischer, privacy council, Google, men som dock är svår att genomföra i praktiken.
Diskussionen tyder på ett växande motstånd mot politikernas lust att genomlysa sina medborgare. Men om företag och universitet möjliggör anonymitet och osynliga transaktioner - och massmedier uppmuntrar till det - innebär det tydligt att vissa delar av samhället (det civila) sätter sig till motvärn mot andra (staten och rättsväsendet). Istället för att efterleva lagar och regler skyddar man sig från dem, eftersom man upplever att de saknar legitimitet.
- Och hur bra är det, egentligen, på en skala?
Antecknat om den politiska utvecklingen i Serbien
11 månader sedan