Det skall f-n vara kulturminister II

Kulturminister Frédéric Mitterrand fick djupt ångra sitt känslostyrda och oreserverade stöd för filmregissören Roman Polanski, som han förklarade med att det var hans plikt som minister att försvara franska konstnärer.

I Raoult/NDiaye-affären meddelar han dock att han vägrar agera domare mellan en privatperson "som säger vad hon vill och en parlamentariker som säger vad han har på hjärtat. Det angår mig som medborgare", fastslår Mitterrand, "men inte i min roll som minister."
Kulturministern har blivit mycket mer försiktig efter att han fått se sitt tidigare liv och leverne granskat och fördömt, och han tvingats försvara sig mot anklagelser för köp av sex från minderåriga, till följd av Polanski-affären - och, enligt ministerns egna spekulationer, som "hämnd" för Hadopi-lagen.

Men denna försiktighet uppskattas inte av kulturvärlden. I gårdagens Le Monde publicerades ett upprop till stöd för författaren Marie NDiaye, undertecknat av 40 författare som är djupt upprörda av kulturministerns attityd:

(...)
Nous sommes choqués que le député Raoult considère que Marie NDiaye ne respecte pas "la cohésion nationale et l'image de notre pays" alors qu'elle fait usage de sa liberté d'expression. Nous sommes choqués que la cohésion nationale tienne donc à l'absence de critique des intellectuels sur le pouvoir. Nous sommes choqués de la prudence ponce-pilatienne du ministre de la culture qui qualifie de "ridicule" et d'"anecdotique" cette polémique pour mieux s'en savonner les mains. Nous sommes choqués de son impuissance et de sa façon de reléguer cette affaire à la sphère privée et de la réduire à une controverse hystérique. Et nous tenions à ne pas nous indigner en silence, étranglés par notre devoir de réserve."

(...)
"Vi är chockade över att ledamoten Raoult anser att Marie NDiaye inte tar hänsyn till 'landets sammanhållning och bilden av vårt land' då hon använder sig av sin yttrandefrihet. Vi är chockade över att landets sammanhållning förutsätter att de intellektuella inte kritiserar makten. Vi är chockade över kulturministerns försiktiga Pontius Pilatus-attityd då han kallar denna polemik 'obetydlig' och 'löjlig' för att lättare kunna två sina händer. Vi är chockade över hans maktlöshet och hans sätt att hänvisa denna affär till den privata sfären och reducera den till en hysterisk kontrovers. Och vi tänker inte fyllas av indignation i tysthet, strypta av vår påbjudna återhållsamhet."

Frédéric Mitterrand har därmed på kort tid lyckats alienera både Frankrikes internauts och Frankrikes författare.