Orden som förlamar

Idag publicerar Le Monde en debattartikel skriven av Jeremie Zimmermann och Philippe Aigrain - båda medgrundare till La Quadrature du Net - som svar på presidentens rådigivare Franck Louvrier's debattartikel, skriven till Hadopi-lagens försvar.

Att Sarkozys rådgivare i kommunikations- och it-frågor producerar en sådan artikel är både förväntat och förståeligt, enligt artikelförfattarna, som gärna sett ett förvar baserat på reella argument.
Istället, konstaterar Zimmermann och Aigrain, ägnar sig Louvrier åt det retoriska och betydligt mer problematiska knepet att definiera om själva orden och fylla dem med nytt innehåll med hjälp av associationer.
Franck Louvrier ägnar sig kort sagt åt språklig illusionism - och detta utgör ett allvarligt problem.

Dock gläder sig artikelförfattarna åt att Élyseepalatset tycks ha insett den stora betydelsen av sociala medier (twitter) för en fungerande demokrati: Iran står som exempel. Men, konstaterar de, "det är då det verkliga skälet till Monsieur Louvriers debattartikel avslöjas: att presentera hadopi-lagen som ett skydd för det demokratiska offentliga rummet." De forsätter:
"Man skulle kunna förvänta sig mer blygsamhet efter Författningsdomstolens beslut den 10 juni, som förkastade en betydande del av den första versionen av lagen, just därför att den var ett angrepp på oskuldspresumptionen och grundläggande rättigheter till yttrande- och kommunikationfrihet, som utgör villkoren för en demokrati."

Istället drar Louvrier en märklig parallell mellan det demokratiska försvaret av det offentliga rummet och repression av icke-kommersiell fildelning. Det är enligt rådgivaren samma kamp för samma värden. Vilket i sin tur är en lek med ord, inte mer.

Zimmerman och Aigrain avslutar med att refererera till den italienske politiske filosofen Gustavo Zagrebelsky och hans "lektion i demokrati" vid demokratibiennalen i Turin:

"Il y souligne que les dangers qui menacent la démocratie, bien visibles en Italie, émanent de son propre développement. Au premier rang de ces dangers, il place le développement de rhétoriques qui entendent frapper la pensée de stupeur en portant atteinte au sens même des mots. C'est exactement ce qui nous choque dans la tribune de M. Louvrier. Qu'il défende la loi Hadopi 2 et ses suites point par point sur leur réalité, mais qu'il laisse en paix le sens des mots, dont a besoin la démocratie."

"Han betonade där att de faror som hotar demokratin, väl synliga i italien, kommer ur dess egen utveckling. Som den främsta av dessa faror placerar han utvecklingen av en retorik som syftar till att förlama tänkandet genom att angripa själva orden. Det är precis detta som chockar oss i Monsieur Louvriers debattartikel. Han må försvara Hadopi 2 och dess följder i realiteten, punkt för punkt, men han bör lämna ordens betydelser ifred, då demokratin behöver dem."