Den organiska tekniken I

Jacques de Vaucanson (1709-1782) (Wikipedia, eng.) hyllades som en halvgud av de franska encyklopedisterna.
Enligt Voltaire var De Vaucanson en man som "stulit Prometeus eld": Han hade skapat den första "humanioden", en mekanisk människofigur, en "automat" - som spelade tvärflöjt.

Hans samtid var förbluffad. År 1738 kunde Jacques de Vaucanson presentera sin skapelse för den kungliga franska vetenskapsakademien och han beskrev samtidigt dess sinnrika och fullständigt banbrytande mekanism i skriften Le Mécanisme du fluteur automate presenté à messieurs de l’Académie royale des sciences (pdf.).

Ett intrikat samspel av trä, läder, mekaniska rörliga delar och pneumatik - en sammansmältning av De Vaucansons briljans och studier av teknik, musik, urmakeri och människans anatomi. Ett tekniskt underverk; och bland de första försöken att rent mekaniskt efterbilda det levande.
Le flûteur automate hade rörliga fingrar och rörliga läppar som kontrollerades av en träcylinder i dess sockel. Luft med modifierat tryck blåstes genom dess mun - den spelade verkligen, och dess repertoar bestod av tolv musikstycken.
Idag finns dessvärre endast ritningar och beskrivningar bevarade; den märkliga, mytomspunna automaten försvann i början av 1800-talet.

Men det rastlösa tekniska geniet skapade vidare; ännu en spelande, ännu mer avancerad människofigur i naturlig storlek, samt det mest kända verket av alla: en mekanisk anka (eng.) med över 400 rörliga delar i varje vinge, och som kontrollerades av ett avancerat och ytterligt komplicerat maskineri som bl a inkluderade gummirör - eventuellt var De Vaucanson även dess uppfinnare - för att leda luft till de pneumatiska komponenterna.

Men viktigast av allt: År 1741 anställdes De Vaucanson inom sidenindustrin. Han började snart arbeta på att framställa automatiska vävstolar styrda av hålkort.
Hans arbete mötte motstånd, eftersom det upplevdes som ett hot mot vissa grupper av hantverkare - och många av hans tekniska framsteg ignorerades.

Först när Joseph-Marie Jacquard (Wikipedia, sve.), med De Vaucansons arbete som grund, år 1807 utvecklade en halvautomatisk vävstol styrd av hålkort - en tidig binär teknik - kunde den utveckling inledas, som ledde fram till dagens datorer.