söndagen den 30:e augusti 2009

Det individualistiska kollektivet II

Redan år 1994 publicerade den fransk-kanadensiske filosofen Pierre Lévy sin "cyber-antropologiska" framtidsvision: L'intelligence collective. Pour une anthropologie du cyberespace - i vilken han försöker karaktärisera de nya förutsättningar för mänskligt tänkande som uppstår då individer kopplar samman sig själva i ett finmaskigt, globalt nätverk.

Pierre Lévy (Wikipedia, eng.) är en världsledande tänkare på området "cyberkultur" och kollektiv intelligens, och för Lévy innebär den nya tekniken en möjlighet att förverkliga en utopi.
Denna kollektiva intelligens skulle, enligt Lévy, innebära ett nytt utvecklingsstadium för mänskligheten, i vilket hela den mänskliga diversiteten skulle kunna komma till uttryck. Återigen; genom det individualistiska kollektivet.

Internet, cyberspace, skapar något helt nytt: ett flytande universum utan fasta gränser där ett kollektivt medvetande kan ta form, oupphörligt alstrat av dem som befinner sig där, som kommunicerar samtidigt som sändare och mottagare.

"Med cyberkulturen uppstår lusten att skapa sociala band som inte grundas på geografisk eller institutionell tillhörighet, inte heller på maktförhållanden, utan på gemensamma intressen.", konstaterar Lévy.

Och denna kategoriernas upplösning skapar nomader, i ett expanderande digitalt universum, där individen blir alltings mått - och där individen kan ingå i stora, kollektiva sammanhang utan att berövas sin individualitet.

En grupp, resonerar Lévy, är inte nödvändigtvis "intelligent" för att de ingående individerna är intelligenta - resutatet blir snarast det motsatta. En byråkrati, exempelvis, borgar för samarbete och koordination, men gör detta genom att undertrycka personliga initiativ. Den lilla gruppens dynamik går inte att reproducera i stora sammanslutningar som istället kräver organisation och en (hierarkisk) struktur.
På Nätet blir dock detta möjligt. Stora kollektiva rörelser kan uppstå utan de bieffekter som uppstår genom kollektivets organisation.

Nätet hjälper oss övervinna vår arts brister och tillkortakommanden - som det mäktigaste hjälpmedlet hittills - och därmed frigöra vår kollektiva intelligens.

7 kommentarer:

  1. Så sant, din blogg är hela tiden intressant och tänkvärd

    SvaraRadera
  2. Jag är inte ute efter att försvara byråkrater, men det är billigt av Lévy att kontrastera byråkrati och frivilliga nätverk som Wikipedia - eller för den delen politiska eller eligiösa rörelser som arbetar med en platt struktur. Problemet med WP är inte att deltagarna skulle vara ointelligenta utan den naiva tron på att man alltid kan snacka och skriva sig fram till en konsensus utan att bygga på kärnkunskaper i de frågor man skriver om. Den här "long tail"-synen på kunskap är naturligtvis lockande i en bred rörelse eftersom den utlovar att alla kan vara med och skriva bara man läser populära källor och bidrar med en egen bit, men sorry, den är fel, fel, fel! Det mesta som har beröring med vetenskap, humaniora samhällsvetenskaper,eller aktuella politiska frågor går inte att behandla på et rättvisande och tillförlitligt sät om man låtsas att alla kunskapsvinklar är lika mycket värda och att det inte skulle behövas kritisk granskning utifrån vad som *håller*, inte vad en (tillfällig?) majoritet wikipedianer anser.

    Det första axiomet på WP är att "Wikipedia syftar inte till den absoluta sanningen , utan till att samla vad som går att verifiera" - fast många användare känner ändå att de sitter på sanningen. Okay, idén är att om du har en "verifikation" för påståendet P så kan du skriva in detta, och så får nästa peraon som anser sig ha en verifikation på ett annat påståenmde som kanske bestrider P, lägga in det (och radera ditt bidrag och din verifikation?). Verifikationen ("sourcing") kan se ut litet hur om helst, en populär bok, en tidningsartikel, eller vem som helst som skrivit online att det ligger till på ett visst sätt. Arkivdokument, gamla tidningsartiklar som inte finns online eller egna intervjuer är däremot inte populärt, trots att de kan vara enda sättet att definitivt klara upp många kvistiga saker. Ibland finns det rentav en cirkelrörelse - någon har påstått utan källa att "Like A Prayer" sålde 30 miljoner ex på Wikipedia, detta har sedan tagits upp av andra på nätet, uppgiften plockas bort på WP men återinsätts sedan med stöd från de webbsidor som från början fick påståndet från WP! Summan av kardemumman är att WP som rörelse grovt överskattar hur lätt det är att kompilera sig fram till en bra beskrivning eller en bra analys av någonting när du inte har direkta rådata att utgå från som gör hela jobbet. Eller inte själv har ingående kunskaper och kan lita på att de andra ockspå respkterar detta...

    På ett vanligt tryckt uppslagsverk om NE eller Britannica är det hä inget stort problem eftersom de som skriver är fackmän och har sitt rykte tt tänka på. naturligtvis finns det mistag eller saker som senre framståpr som konstiga, men risken för t mn höftar till med rent vstrunt eler överdrifter är mycket mindre, eftersom den om gör det får betakla med sitt rykte. På WP är det däremot fritt fram att slänga in litet vad som helst eller lyfta ut det man inte begriper och det ger resultat. jag har nyligen fajtats med en kristen sverigedemokrat om en del avsnitt av artikeln om Stalin på svenaak WP; det var n misnt sagt intresant upplevelse. Visserligen vr killen så rabiat att han till sist blev bannad pour toujours, men anta att han inte hade varit lika lätt avläsbar och att ämnet inte varit lika välkänt. En del av hns sjuka redigeringar låg i alla fall uppe i flera veckor, han påstod t ex att Chrustjev skule ha beklagat Molotov-Ribbentrop-pakten och Katynmassakern i sitt "hemliga tal" 1956 (någonting som Putin med möda och i inlindade tongångar berörde i ett tal i Polen häromdagen).

    Jag har själv arbetat en del med WP och min bild är att de aldrig riktigt har tagit tag i det här problemet, eller i frågan vilken slags räckvidd i tiden WP-artiklar ska ha: bör de ge en tydlig bild av vad man ansåg sant vid en viss tidpunkt/vid flera punkter åtskilda i tiden, eller ska man skriva med sikte på att projicera litet in i framtiden, gissa hur viktigt någonting kommer att bli på litet sikt? Det är i längden vgörande för hur man skriver.

    SvaraRadera
  3. Sedan kan naturligtvis också experter och ledande vetenskapsmän vara starkt oense om sina vetenskapliga stridsäpplen, det är ju vardagsmat i den akademiska världen. Men den sortens oenighet - mellan olika teorier och skolor - är åtminstone reflekterande på ett sätt som de vanliga redigeringskrigen på Wikipedia sällan är.

    SvaraRadera
  4. Nåja, Lévy skrev detta 1994, då wikipedia inte ens var påtänkt.
    Det är väl ingen hemlighet att stora organisationer inte direkt gör mäniskor lika kreativa som en liten dynamisk grupp där varje individ kan komma till sin rätt? Helt i enlighet med "ju fler kockar desto sämre soppa". Lévy anser dock att nätet ger möjligheter att övervinna det problemet, eftersom människor inte berövas sin individualitet.
    Det har ingenting att göra med att anse att alla har samma eller likvärdig kunskap och på något vis skulle kunna ersätta varandra. Du polemiserar mot något som inte finns i mitt inlägg.

    SvaraRadera
  5. Sedan har du givetvis rätt i sak.

    SvaraRadera
  6. Anais: Visst, jag invänder i första hand mot Levys syn på "den kollektiva intelligensen" och mot senare varianter av samma´tankefigur, t ex Chris Anderson och Anders Mildner. Men utslätningen av synen på kunskap på nätet är ett verkligt problem, det är så många som utgår från att om någonting sägs hundra eller tiotusen gånger på lätt tillgängliga ställen så måste det vara sant. Och omvänt: "Om det inte finns på Google så har det antagligen inte hänt".

    Om WP och liknande projekt ska överleva, och om de ska kunna dra till sig vetenskapsmän och forskare, så mpste de komm till rätta med det här. Ingen vill klägga möda på att skriva en bra artikel och sedan få den sönderklottrad av ett gäng lirare som vill ha in sina käpphästar.

    SvaraRadera
  7. Jag håller fullständigt med om det. Däremot tror jag inte att bristande respekt för verklig sakkunskap med nödvändighet behöver ingå i tankefiguren "kollektiv intelligens". Verklig kunskap är alltid, anser jag, den starkaste valutan i den immateriella världen. (Jag anser t o m att folk som inte inser det är dumma i huvudet).

    SvaraRadera