Misstrons Rike III

Étatismen eller dirigismen - övertygelsen om nödvändigheten av en stark och styrande stat - är ännu ett karaktäristiskt drag som präglar den franska samhällsordningen.
Enligt Pierre Cahuc's och Yann Algan's artikel, publicerad av tankesmedjan Telos, bidrar statens detaljreglering av det franska samhällslivet till att döda den sociala dialogen.
De skriver:

"Le modèle social français entretient un véritable cercle vicieux. Le corporatisme et le dirigisme sapent les mécanismes de solidarité, ruinent le dialogue social et renforcent la défiance mutuelle, laquelle nourrit en retour les revendications catégorielles et l'appel permanent à la réglementation, favorisant ainsi l'expansion du corporatisme et du dirigisme"

"Den franska sociala modellen vidmakthåller en veritabel ond cirkel. Korporativismen och etatismen uttömmer solidaritetens mekanismer, ödelägger den sociala dialogen och förstärker den ömsesidiga misstron, vilken i sin tur när de kategoriska kraven och de ständiga ropen efter mer reglering, vilket gynnar ytterligare expansion av korporativismen och etatismen."

Hur ta sig ur denna onda cirkel? Enligt artikelförfattarna, genom att "liksom de skandinaviska länderna" införa en "universell modell som ger lika sociala rättigheter åt alla" och som begränsar de lagliga hinder som instiftats i syfte att minska konkurrensen.

Det är nödvändigt, avslutar de, för att återupprätta känslan av förtroende och delaktighet i en intressegemenskap.

Det är, slutligen och sammanfattningsvis, inte konstigt att Frankrike framstår som ett mycket internetfientligt land. Ett fritt Internet är på direkt kollisionskurs med den franska staten och allt vad den står för.