- Men jag är statsanställd! (Fonctionnaire)
- Och hur skall jag veta att ni talar sanning?
En upprörd bostadsökande har glömt något papper i den dossier, den personakt, varje medborgare måste upprätta inför varje mellanhavande med någon instans i det franska samhället. Frankrike har inte personnummer; allt måste bevisas igen och igen. Misstron är typisk. Det räcker inte att bevisa vem man själv är: man måste även knytas till andra - familjemedlemmar - och även bevisa vilka de är. Garantier måste finnas på bevittnade dokument.
En viss inkomstnivå erfodras för att få hyra någon av lägenheterna - men oavsett om detta villkor är uppfyllt eller inte så räcker det inte, varken här eller någon annanstans: föräldrarna måste ha en viss inkomstnivå eller någon måste gå i god för din betalningsförmåga. Ett socialt nätverk måste rekonstrueras och beläggas inför den misstrogna instansen, vilken det nu än må vara, till och med oavsett personlig inkomstnivå: Oavsett vem du är som individ eller vad du tror du har åstadkommit.
Och nu stod denna statsanställda dam där och krävde att bli trodd på sitt ord. Givetvis visste hon att om hon blev det skulle hennes problem vara lösta. Fonctionnaires tillhör en av de priviligierade grupperna i de franska samhället; deras sociala status är oantastlig. De utgör en kader på över 1,7 miljoner, som befolkar den franska statsapparaten ofta på livstid, och är underkastade ett helt eget system av lagar som reglerar deras ställning från början till slutet på deras yrkesliv; specifika rättigheter, specifika skyldigheter och specifika privilegier.
Nicolas Sarkozy har för övrigt som politisk målsättning att reducera antalet statsanställda för att minska de offenliga utgifterna, eftersom systemet är kostsamt.
Dock - dessa förhållanden är betecknande för det franska samhället i stort, konstaterar Pierre Cahuc, professor i ekonomi vid l'Ecole Polytechnique och Yann Algan, professor vid l'université de Paris-Est och l'Ecole d'économie de Paris i en artikel skriven för tankesmedjan Telos.
Enligt artikeln har flera av de drag som särskilt utmärker det franska samhället lett till att fransmän idag, enligt enkätundersökningar utförda under 20 år och i alla utvecklingsländer, är de som känner störst misstro mot staten, det juridiska systemet, det offentliga systemet, marknadsekonomin och varandra.
"En ond cirkel", konstaterar författarna, och en följd av extremt stark korporativism och etatism (av état, stat).
"En ond cirkel", konstaterar författarna, och en följd av extremt stark korporativism och etatism (av état, stat).
Damen blev givetvis inte trodd på sitt ord utan fick göra som alla andra: komma tillbaka senare med det felande papperet och hoppas att ingen skulle hitta någon annan formalitet att anmärka på.