tisdag 28 april 2009

Slaget om själarna

Slaget om den franska kulturvärldens själar fortsätter - och hårdnar.
Av tradition sympatiserar en stor del av kultursfären med vänstern, och nu klandras Martine Aubry (PS), ledaren för Parti Socialiste, för "kuppen" mot hadopi-lagen. I ett öppet brev från ett hundratal kulturarbetare och upphovsrättsinnehavare från musik- och filmvärlden, samt företrädare för en mängd upphovsrättsorganisationer, som SACEM, l'ARP (Associations des Auteurs-Réalisateurs-Producteurs), Fédération Nationale des Distributeurs de Films, SACD (Société des Auteurs et Compositeurs Dramatiques), SCPP (Société Civile des Producteurs Phonographiques), SNEP (Syndicat National de l'Edition Phonographique), SEVN (Syndicat National de l'Edition Vidéo Numérique) och UPFI (Union des Producteurs Français Indépendants) och så vidare, påpekar man att debaclet den 9 april kan komma att innebära "allvarliga konsekvenser" för relationen mellan kulturvärlden och Parti Socialiste (PS). Händelsen tolkas som ett uttryck för "förakt för försvaret av skapandet, upphovsrätten och vår kulturella mångfald." Man hävdar även - helt felaktigt - att kulturvärlden står fullständigt enad i frågan.

Vi ber inte om ursäkt för att ha förkastat hadopi-lagen, svarar ett flertal (PS)-ledamöter i Écrans (Libération) och förklarar varför:
"Tout simplement, nous ne voulons pas cautionner un système qui oppose les auteurs et leur public, alors même que le projet de loi n’offre pas un euro de plus à la création." "Vi vill helt enkelt inte stödja ett system som ställer kreatörerna mot sin publik, medan lagförslaget inte innebär ett öre mer till skapandet".
Dessutom utmålar man UMPs plötsliga intresse för kulturens välfärd som rent hyckleri. Man har, enligt artikelförfattarna, ständigt försämrat villkoren för kulturen och den konstnärliga utbildningen, omöjliggjort reklamintäkter som stöd för filmskapande och dessutom valt att beskatta internetleverantörer istället för att låta dem bidra till kreatörernas ekonomiska kompensation i den digitala eran. Och denna stat, fortsätter man, vill nu framstå som generös mot skapandet genom att introducera hadopi-lagen som plåster på såren: Detta är ett bedrägeri.

I dagens nummer
av samma tidning tar nu företrädare för oberoende biografer ställning på socialisternas sida. Man förkastar lagens lösningar och kallar den "liberticide, réactionnaire et inefficace" "frihetsmördande, reaktionär och ineffektiv". Dessutom: "la loi Hadopi vide de son sens l’objet de toute création : être vue, écoutée et partagée. De quelle culture s’agit-il en fait ? Assurément pas celle des Lumières, mais plus probablement celle de l’argent." "hadopi-lagen tömmer allt skapande på dess främsta mening; bli sedd, lyssnad på och delad. Vilken typ av kultur handlar det om egentligen? Troligtvis pengarnas kultur, definitivt inte Bröderna Lumières."
Hur har vi kommit dithän? frågar man sig, och målar upp en bild av ett samhälle där biografen inte längre är en plats för utbyte och deltagande, utan en plats där man bevakar åskådarna med infraröd kikare (för att upptäcka medhavda kameror) och varje film föregås av varningstexter.
Helt i motsats till denna repressionens kultur, så ser de små oberoende biografägarna stora möjligheter i den den digitala eran - att sprida verk till låg kostnad till en allt större publik och att upptäcka nya talangfulla filmare.

Och om Internet och hotet mot dess frihet säger man avslutningsvis: "
Les fournisseurs d’accès ne doivent pas devenir des fournisseurs de contenus." "Internetleverantörerna får aldrig göras till leverantörer av innehåll."