söndag 22 mars 2009

Pale Rider Style

Vad krävs för att få fransmän att protestera våldsamt? Inte mycket. Att slänga flaskor med grisblod mot ett lokalt stadshus hör snarast till normal samtalston i franska konflikter. Men märkligt nog har protesterna mot lagen HADOPI, den franska extremvarianten av Ipredlagen, hittills varit mycket försiktiga. Detta har varit mycket svårförklarligt. Men nu börjar motståndet - äntligen - ta form, och precis alla argument känns igen från vår egen debatt. Med samma vulgärliknelser från det politiska etablissemanget .
Dock: goda nyheter imorse från en fransk vän: "- Frankrike mobiliserar sig mot HADOPI!" - och de lagar man nu börjar kalla
"liberticides" - frihetsmördande.

Muriel Marland-Militello, e
n framträdande medlem av UMP, Sarkozy's högerkonservativa parti, uttrycker sig på ett belysande sätt:
"Ce qui compte en démocratie ce ne sont pas les internautes plus ou moins facilement identifiables derrière leurs pseudos, ce sont les concitoyens." Vilket fritt kan översättas som:
"De som räknas i en demokrati är medborgarna, och inte "
les internautes" = de som befinner sig på Internet, och gömmer sig bakom sina pseudonymer; mer eller mindre lätta att identifiera.

Uppenbarligen betraktas de senare som utomjordingar - eller i alla fall inte som franska medborgare, vilket är ungefär samma sak.

86% av Frankrikes unga anses vara motståndare till HADOPI, och till och med den unga falangen inom UMP valde nyligen att mopsa sig och offentligt gå ut med ett fördömande. Men de måste fått smaka på en niosvansad partipiska, svingad av Sarkozy personligen, eftersom ett uttalande som prisade lagens rättrådighet - och försäkrade om dess absoluta nödvändighet - snabbt kunde publiceras i deras namn. Så snabbt att man i uttalandet konstaterade att lagen förmodligen kommer att vara på plats "redan den 1 januari 2009".

I uttalandet kan man även läsa:
"Par le biais de ce projet de loi, l’idée maîtresse est ainsi de faire de la pédagogie, et non de la répression.
Kort sagt: meningen med lagen är inte att förtrycka, utan att uppfostra. Den är "pedagogisk".

Man förklarar vidare:
"Nous voulons faire d’Internet un véritable outil de distribution des biens culturels, en développant l’offre légale en ligne. Toutes les parties sont gagnantes, et notamment les internautes."
"Vi vill göra internet till ett veritablet distributionsverktyg för vårt kulturarv, genom att utveckla legala modeller. Alla vinner på det, i synnerhet 'de som befinner sig på Internet'".

Nätet skall alltså reduceras till ett verktyg för distribution, varken mer eller mindre. Detta är syftet.

Christine Albanel, en av lagens starkaste förespråkare säger : "J’entends que la loi « Création et Internet » serait «liberticide». Mais à quelles libertés porte-t-elle atteinte ? A la liberté de se servir sur Internet comme dans les rayons d’un vaste supermarché de la culture enfin débarrassé des caisses ? »

"Jag hör att lagen om skapande på Internet skulle vara 'frihetsmördande'. Men vilka friheter hotas? Friheten att fritt ta för sig i ett kulturellt snabbköp utan att betala?"

Nog sagt. Det är alltså av största vikt att denna lag aldrig någonsin vinner laga kraft i Frankrike. Sarkozy är en man som vill lägga under sig allt. Internet är bara ytterligare ett territorium. Och lyckas han, kommer han till EU-parlamentet, Pale Rider style, för att dra detta liberticide över oss alla.
"...and Hell followed with him."

Länk till den franska artikeln.