Allt flyter

Det kändes som om jag överlevt en fartygskatastrof. Det sjunkna fartyget hade tagit allt med sig till havsbotten, och det enda som fanns kvar var det som liksom jag flutit iland. Stickor och strån; spillror, vrakdelar. Bara lätta saker. Bara saker som flöt hade räddats med mig. Aldrig mer äga något jag inte själv kan bära, något som inte kan flyta.

Möblerna gjorde vardagsrummet till ett tillfälligt läger på savannen; ihopfällbara safarimöbler i trä och läder. Människor vågade inte sätta sig i dem - eller ramlade ur dem, eller till slut: satt sönder dem.

Sovrummet tapetserades i ljusgrått; sinnesfridens och lugnets färg. På väggen ett vanitas-motiv. Minns att du är dödlig.

Döden:
- Ingenting undgår mig. _Ingen_ undgår mig.

Skönt.