Övervakning och straff

Den franska månadstidskriften Le Monde Diplomatique, har tagit otvetydig ställning mot den "franska Ipredlagen" Hadopi.
Ett tydligt exempel är en artikel från den 12 mars 2009 med titeln; Hadopi: surveiller et punir Internet dvs. "Hadopi: övervaka och straffa Internet". Tidskriften konstaterar att Hadopi-lagen har som främsta funktion att lugna upphovsrättslobbyn, visa regeringens handlingskraft och i största allmänhet avskräcka "nätsurfare", och man förkastar den med samma argument som används i Sverige mot den svenska motsvarigheten.

Men, tillägger "Le Diplo"; Hadopi-lagen syftar också till att bereda marken för filtrering av Nätet - även om detta nu bara framstår som en bieffekt.

Den i framtiden ansvariga myndigheten, med den tungt betydelsebärande förkortningen HADOPI - la Haute Autorité pour la Diffusion des Oeuvres et la Protection des droits sur Internet, i ungefärlig översättning "Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet" - kommer förmodligen, enligt tidskriften, att få långtgående maktbefogenheter.

Man konstaterar: "(...)la Haute autorité a vocation à devenir l’organe de contrôle et de régulation du web. Après avoir muselé la télévision publique, puis mis la presse sous assistance respiratoire, il restait au président de la République à s’assurer de la domestication de ce canal rebelle, qui est aujourd’hui l’un des derniers lieux de critique active de la politique gouvernementale.
"Den Högsta myndigheten har förutsättningar att bli ett organ för kontroll och reglering av Internet. Sedan den statsägda televisionen belagts med munkavle och pressen lagts i respirator, återstår det bara för Republikens president att tämja denna sista rebelliska kanal för verkligt motstånd mot regeringens politik."

Avslutningsvis uttrycker man sin oro över politikers iver att kriminalisera Internet, och ser det som en "experimentverkstad" för makthavare som försöker ta kontroll över det sista fria mediet.

De svårigheter makthavare nu står inför illustrerades i dagarna, då en tillrättalagd intervju med statsekreterare Nathalie Kosciusko-Morizet, ansvarig för IT-frågor, publicerades i dagstidningen Le Figaro. ElectronLibre kontrade med att publicera en läckt, ocensurerad intervju på Nätet, där NKM (som hon kallas) frånsäger sig allt ansvar för Hadopi-lagen och konstaterar att hon själv minsann vet hur man gör sig anonym på Nätet.

Le Poste jämför formuleringar: Ursprungligen säger NKM:
"Cette loi a été préparée avant que j'arrive à ce poste. Mon ministère n'a, à aucun moment, été associé à sa conception."
"Den här lagen var redan förberedd innan jag tillträdde. Mitt departement har inte på något sätt haft med den att göra".

I versionen publicerad i Le Figaro har orden omformulerats och mildrats: "Il a été décidé depuis longtemps que cette loi serait travaillée, puis portée exclusivement par le ministère de la Culture."
"Det var sedan länge bestämt att denna lag skulle utarbetas och föras fram under kulturdepartementets exklusiva ansvar".

Givetvis är det på alla sätt förargligt för politiker av Sarkozys kaliber att inte få bestämma vad som förs ut i media. Ansvariga utgivare kunde han på den gamla goda tiden ringa upp och skälla ut (vilket påstods ha skett då "Le Match" publicerat bilder på hustrun tillsammans med sin älskare) eller så kunde han förlita sig på deras lojala kryperi - som i ett löjeväckande fall med bortretucherade bilringar på ett semesterfoto.

Men vem ringer man upp och skäller på nu? Vem är chef över Internet?

Uppdatering: Frågan var retorisk. Jag vet, frågan är om Sarkozy gör det.