Bonjour...

Jag letar efter mitt ex av Bonjour Tristesse - romanen från 1954 - och jag hittar den inte. Det fyller mig med en helt oförutsedd panik. Jag vill läsa den just nu, förmodligen för att solen skiner in genom fönstret på ett särskilt sätt - trots att jag inte tänkt på den på flera år.
Jag sitter i ett klassrum i Frankrike, skriver efter diktamen; lärarinnan läser långsamt, och orden frammanar fantastiska sensationer av gul sand och stark sol. Var kommer orden ifrån? Vem har skrivit dem? Jag får veta: Françoise Sagan.
Jag läser boken om och om igen. Alltid med en känsla av sensation. Varför har den en sådan stark effekt? Sol, lättja, grymhet. En underbar franska. Men varför?

Jag försöker googla på lösryckta fraser för att finna hela texten på Nätet. Nej. Måste gå ut och köpa ett nytt ex. I papper.